Jag kan inte med ord beskriva hur otroligt skön sommaren har varit, eller skall jag skriva är fortfarande, här i Portugal är det fortfarande varmt, vi håller oss runt 25-30 grader på dagen men det börjar bli kallare på nätterna så hösten kommer så sakteligen till oss.
Det märkliga med att flytta så som vi har gjort är att nästan alla säger att dom skulle sakna årstiderna, och om man frågar vad dom menar eller om man ber dom förklara så halkar nästan alla in på att se löven falla och ändra färg och att blommorna börja komma till våren och värmen som kommer till sommaren.
Här har vi allt detta i flera etapper, det blir liksom höst och vår flera gånger per år.
När våren med allt vad våren har att erbjuda kommer med grönt och blommor är det vackert och när den sedan ger vika för sommaren och sommarens heta dagar blir det lite med torrt i naturen när sommaren börjar vika sig för hösten då kommer daggen och till och med regn på natten och då spricker naturen upp igen efter att ha legat i dvala under den varma sommaren, blommor härjar vilt och gräset spirar igen. Sedan blir det vinterna ca 2 månader är blommor i dvala ,men sedan kommer våren igen .
Idag är jag uppe ovanligt tidigt, visst jag skall tävla idag och nerverna sitter väll lite utanpå kroppen , villket är ovanligt för mig , men jag tog en härlig varm dusch , släppte ut båda hundarna så dom fick springa på ägorna lite , sedan gjorde jag mig en härlig tomat/lök och mosarella sallad med egen odlad basilika.
När jag gick ut i det bäcksvarta mörker för att plocka basilikan i trädgården tittade jag upp i himlen och fick en hissnande känsla.
Jag gick in , kokade kaffe , två ägg, tog min sallad och gick ut i trädgården och satte mig.
Det kanske låter lite och konstigt men det är så känsligt och obegripligt hur vackert och spännande himlen är med alla dessa billjoner stjärnor och mörker, det är förtrollande verkligen.
Jag tror inte vi människor lägger ner så mycket tid på hur fint det är där ute, vi glömmer att omfamna det som finns där runt omkring oss, jag gör det i alla fall, glömmer alltså.
När jag bodde i storstan i stockholm hade jag inte dessa tankar, jag tror man lägger dessa tankar åt sidan och bara tar till sig det ytliga och tekniska i livet när man bor "stressat" ,
alla borde få chansen att hitta sina stjärnor på bergstoppen i sitt liv
.



Fantastisk stämning att se månen genom fönstret skina så trolskt när man lagt sig.