När Christian lämnade mig och Rickard ensamma med hundarna på vårt berg för att spela golf i Spanien arbetade vi hårt på tomten och huset. För mig kändes det tungt, oöverstigligt att få till allt, vart jag än vilade ögat såg jag arbete och saker som måste fixas. Det kommer aldrig att ta slut, är det verkligen detta vi ska syssla med i resten av våra liv, att fixa till hus och trädgårdar. Men vi jobbade på och tog oss an det vi kände för för stunden. Kanske inte alltid det som var mest akut men det som för mig gav en känsla att det blir bättre. Jag krattade rent runt huset från skräp, målade framsidan på huset och framförallt eldade. Rickard brukar säga att när Helena är sur, butter och håglös, ställ henne vid en eld och hon får liv. Det ligger mycket i det. Christian gillar att handla och jag gillar att elda upp saker. Även om Rickard och jag hade det bra själva var det skönt när Christian kom hem. Jag förstod att alla tre hade delvis samma känsla som jag. Vi åkte på en heldags handlingstur och jag som varken gillar att åka bil eller köpa saker tyckte att det var härligt. Tillsammans skapade vi en nybyggarkänsla och handlade välplanerat saker vi skulle sätta igång med.
Rickard fick sin 60-årspresent apelsinträdet, vi köpte snygga lampor till rummen, massor av färg, beställde trappa till övervåningen, jord till trädgårdslandet mm. Jag fick en enorm kraft och nu har den pirrande härliga känslan att skapa återkommit. Vi har förvandlat ett fuktskadat inferno till fräsch kritvit tillvaro.
