Rickard bloggar om att jag, tro det eller ej, är pensionär. Fyllde 61 år i november och då börjar kulorna efter ett arbetsliv att trilla in, dock inte lika många kulor som om jag hade väntat till dess att jag fyllde 65, men ändå. Att få kulorna att komma in på mitt konto har nog gjort Helena ovanligt tunnhårig(tur att hon hade mycket att ta av). Om svårigheterna beror på att vi flyttat till Portugal och att jag bara är 61 år vet jag inte riktigt, men är det så komplicerat att få ut sin pension på ett optimalt och rätt sätt i gamla svedala så råder jag alla att börja i god tid och om möjligt skaffa sig en Helena. Det absolut bästa är att tack vare att vi flyttat till Portugal och inte har några lån längre, så tror jag att pensionen väl kommer att täcka omkostnaderna för mig varje månad. Det känns JÄTTEBRA! Efter snart ett år i Portugal börjar det äntligen att komma in några kronor på våra konton varje månad. Vår utmaning är ju även att producera mera själva och ta vara på allt på ett bättre och mer ekonomiskt sätt, och det går faktiskt bättre och bättre och är jädrigt utmanande och skojigt. Egeninlagd gurka, björnbärssylt, egenbakat bröd, kastanjer, valnötter.....På väntelistan står: allehanda grönsaker och potatis från landet, höns som värper ägg, eget knäckebröd osv.

Varken Helena eller framförallt Christian är några stora anhängare av julen och jultraditioner. Själv tyckte jag att julen och allt vad det innebär var ett måste för att överleva kylan och mörkret i Sverige. Jag tog med mig det lilla julpynt vi hade i Sverige och vi bestämde oss gemensamt att nu ska vi göra något trevligt av detta och skapa våra egna jultraditioner i Portugal. Sagt och gjort, huset julpyntades inför 1:a advent. Jag kan konstatera att: visst blev det fint, men för mig personligen är det absolut inte lika nödvändigt och trevligt som det var i Sverige. Det är för mig en fantastisk upplevelse att inse att effekten av "julpyntet" inte är lika viktigt för mig nu när jag flyttat till ett varmare och "ljusare" land.