Förutom att vi har tagit steget och flyttat till Portugal så har vi också gjort något som för de flesta är självklart men samtidigt rätt ovanligt. Vi har flyttat ihop, alla tre (eller fem med hundarna). Vi har spenderat mycket tid tillsammans redan i Sverige och gått igenom en del, både på landet Tofta Holmar och på Götgatan och vi trivs bra ihop.
Att vi på bästa sätt ska lösa uppkomna konflikter eller problem som kan uppstå oss emellan, är vi alla rätt övertygade om, det har vi gjort förut. Men det som vi kanske inte har tänkt på är att vi nu ska spendera 24 timmar om dygnet ( jag sover i mitt egna rum förstås), 365 dagar om året tillsammans det gör nog bara pensionärer och det kan vara lite slitsamt på relationerna. I Stockholm så arbetade Christian natt och Rickard och jag gick dagligen till arbetet. Helgerna spenderade vi ofta på landet Tofta Holmar och likaså sommarsemestern. Men sen startade vardagen igen med endast några timmars samvaro per dygn.
Vi hoppas förstås att detta ska fungera bra i framtiden men det krävs att vi är ödmjuka inför varandras känslor och tankar, lyhörda och uppmärksamma. Att vi är reflektiva och inte rädda när vi får eller ger kritik. Många säger att "three is a crowd" tre är en för mycket, men jag tror att det är fördel att vara tre då har man en nära person som kan vara opartisk om två träter och när en är lite nere är det lättare för två att muntra upp istället för att dras med.
Framtiden får utvisa men vi har alla tre en varm känsla att det kommer att gå bra.
