Rickard bloggar om hur fort något blir "hemma". I fredags åkte vi till Algarve för att Christian skulle golfa med Per och Mickan på fredag och med en gammal innebandykompis på lördag. Vi åkte med för att få ett litet avbrott från vår "bergstopp" och allt arbete och komma lite till civilisationen. Det är bara 35 mil dit, så resan gick fort. Vi startade strax efter 8 på morgonen och Christian skulle börja golfa 13.52. När Christian upplyste vår bästa investering GPS-en om vart vi skulle, visade den att vi skulle vara framme 13.45. Panik... Nu talar vi inte mer om det sa Christian, jag kör fort. Efter en stund kom vi dock på att GPS- en fått fel uppgifter. Den trodde att vi bara skulle åka på småvägar. Vi var framme 11.02. Vi hann checka in på vårt lägenhetshotell innan Christian drog. Helena och jag vandrade runt i Vilamoura och tittade på folk, åt lite och drack ett par glas vin. På kvällen åt vi musslor i Oueteira med Per och Mickan, jättegott och mycket trevligt. På lördagen promenerade Helena, jag och hundarna i "pladoffer" hela vägen från vårt hotell till Vilamoura (nästan 1 mil) i hettan. Det gick jättebra och hundarna fick avslutningsvis rejsa på stranden. Efter en härlig frukost i hotellägenheten på söndag morgon åkte vi HEM. Vi hade det JÄTTETREVLIGT hela helgen, men oj vad glad jag är att vi fattade beslutet om att inte bosätta oss på kusten "bland turisterna". Just nu har jag svårt att tänka mig vad jag skulle sysselsätta mig med hela dagarna på kusten. Såg en kvinna på en balkong med den bästa utsikten man kan tänka sig ut över havet som satt och löste korsord, men jag vill inte byta. Helgens bravader fick mig att hela tiden bli medveten om tiden och tänka på, vad ska vi göra härnäst för att fylla ut tiden innan vi ska krypa till sängs?? Än så länge har detta fenomen inte uppdagats uppe på vår bergstopp. Dagarna rullar på och jag känner inget behov av att göra saker för att fylla ut tiden. Skönt att komma hem till Alvaiazere. Människor är olika men för mig har det nog extremt mycket varit som sångtexten "where ever I lay my hat thats my home". Jag bor här på min bergstopp.
